Miljöbarometern

Startsida / NATUR / Inventeringar

Inventeringar

Råkinventering

Råkan inventerades för första gången 1955-57 och då uppskattades det Skånska beståndet till ca 11 000 par. Vid nästa inventering 1964-67 hade råkan minskat till 5000 par som en följd av betning med metylkvicksilver. Efter att användningen av metylkvicksilver förbjöds återhämtade sig råkan och vid en inventering 1988-89 bedömdes ca 22 500 par häcka i Skåne. Råkan har sedan dess fortsatt öka och 1997 bedömdes ca 32 500 par häcka i Skåne.

Skarvinventering

Storskarven lever både vid salt-, bräckt- och sötvatten. Den lever till största delen av fisk men tar även kräftdjur, groddjur, blötdjur och även fågelungar. Skarven födosöker främst utmed botten, oftast i grundare vatten.
Storskarven häckar oftast i kolonier, inte sällan tillsammans med andra fågelarter. Boet byggs av tång och pinnar och placeras på branta klippavsatser eller i träd. Honorna lägger i genomsnitt 4-5 ägg per år och ruvning och uppfödning sköts gemensamt av föräldrarna.
Skarvarnas spillning består huvudsakligen av frätande ammoniak, vilket på sikt dödar växtligheten i närheten av häckningsplatserna. Skarvkolonier tar ofta över små öar där döda träd och avsaknaden av annan växtlighet är typisk för en koloni som har funnits på plats under längre tid. När de döda träden bryts ned, flyttar fåglarna till nya träd. Spillningen är en utmärkt gödsel och ön återfår snabbt en frodande växtlighet när fåglarna lämnar området.

Vinterfågelräkning

Vinterfågelräkningen har pågått oavbrutet i Svensk Fågeltaxerings regi sedan vintern 1975/76. Målet är att följa de svenska vinterfågelpopulationernas storlek. Har antalet stannfåglar och övervintrande flyttfåglar förändrats, kanske till följd av ett förändrat klimat?

Indikatorer

Antalet råkor i Landskrona stad (fastlandet)

IndikatorSE.3.2.1 Råkan är en omtvistad fågel som genererar en del klagomål under häckningssäsongen. Råkan är ett naturligt inslag i Skåne och har funnits i stort antal under lång tid. Den minskade dock kraftigt under 1950-1960-talet på grund av betat utsäde och förföljelse. Ökningen som kunnat ses därefter är snarare att betrakta som en återhämtning från väldigt låga nivåer.
Senaste värdet: 639 Antal individer2020

Häckande par av storskarv

IndikatorSE.3.2.2 I Landskrona finns en stor skarvkoloni på Gråen utanför Landskrona hamn. En inventering av häckande fåglar påbörjades 1991, det året där de första fåglarna började etablera sig på ön.
Senaste värdet: 517 Antalet häckande par2018

Vinterfågelräkning individer södra rutten

IndikatorSE.3.2.3 Svensk fågeltaxering syftar till att följa hur de svenska fåglarnas antal förändras över tiden. Det finns flera olika inventeringstillfällen som sker över hela landet. I Landskrona är det framförallt vinterfågelräkningen som genomförs. Vinterfågelräkningen utförs med punkttaxeringsmetoden. I denna sker alla räkningar av fåglarna från fasta punkter och under en bestämd tid vid varje punkt. Punkterna förläggs längs en förbestämd rutt.
Senaste värdet: 6720 Antalet individer2020

Vinterfågelräkning arter södra rutten

IndikatorSE.3.2.4 Vinterrutt Landskrona Syd
Senaste värdet: 33 Antalet arter2020

Vinterfågelräkning individer norra rutten

IndikatorSE.3.2.5
Senaste värdet: 3772 individer2020

Vinterfågelräkning arter norra rutten

IndikatorSE.3.2.6
Senaste värdet: 33 arter2020
Delområde SE.3.2
Uppdaterad: 2021-03-11